Kennelhosta

Det blir inte alltid som man har tänkt och hoppats. På måndagsmorgonen var vi till veterinären för besiktning och vaccinering. Allt gick bra, valparna fina. Ivana hade hostat lite när vi lastade in i bilen så jag bad veterinären kika i hennes hals. Jag trodde det fastnat nåt när dom var ute och lekte tidigare på morgonen. Då hostade Ivana igen och veterinären säger direkt att det låter som kennelhosta. Och det var det ju, hon hade inget annat än slem i halsen. Några valpar skulle hämtas på tisdagen och det är ju inte så roligt att skicka iväg en sjuk valp.
Vi bestämde, valpköparna och jag, att vi skjuter på hämtningen några dagar och ser hur det utvecklar sig. Alla utom Helena som hämtade sin Ikaros på tisdagen. Han visade ingen symtom och resan gick bra. Skulle han bli sjuk kan Helena vårda en sjuk valp minst lika bra som jag. Det enda man kan göra är att hålla valpen varm, torr och så lugn det går. Man kan också kolla tempen om valpen skulle bli riktigt sjuk kan det bli lunginflamation som följdsjukdom. Nu blev Ikaros också sjuk, fick en liten, kort ferbertopp efter ett dygn, men sen pigg igen.
Lika har hänt med Ivana ,Ingo, Inka, Ilona och Irja. Dom äter,sover och vill leka som vanligt, men hostar ibland. Dom har inget nedsatt allmäntillstånd. Ingen av mina vuxna hundar har blivit sjuk så det måste vara en lindrig variant av kennelhosta jag fått in på gården. Så länge valpen hostar plus en vecka efter det så smittar den sjukdomen vidare, men valpköparna vill ju ha sin valp medan den är valp så till helgen blir det hämtning i alla fall. Allihopa är bra hundfolk som säkert kommer att ta väl hand om sin nya familjemedlem. Det blir bara att den inte ska träffa andra hundar den första tiden. Inka blir kvar till den 23:e men det är av andra orsaker.

Valparna har fått gå på olika underlag och har nu inga problem att gå på galler. En bild på gårdens clown och gårdens coolaste och så en rofylld bild i skuggan hos mamma.